8 december 2012 och jo men visst nog kom det snö till Stockholm också. Äntligen! På dagen nio år tidigare hade Linnea lämnat oss vänner så detta år, likt alla andra år, åkte vi till Skogskyrkogården för att tända ljus till henne, min pappa och min farmor & farfar. Det var en vacker dag och snön som hängde tung över granar och tallar skapade vad som lika gärna kunde varit en ingång till Narnia. Jag inser då jag skriver detta att denna blogg blivit en ganska sorglig sådan och jo men visst är det väl i mångt och mycket i den sinnesstämning jag befinner mig nu för tiden. Men, den som väntar på något gott. Har ju ännu inte visat knappt något från sommaren. En sommar som i de flesta avseenden var helt fantastisk! Troligtvis blir det inga fler inlägg innan jul så passar väl på att önska God Jul med mitt bidrag till jullistorna där ute, döpt kort och gott till Jul.

När jag åkte upp till min mosters begravning kom jag upp till ett riktigt winter wonderland. Snön gnistrade, röken steg ur våra munnar och kinderna blev sådär lagom rosiga av kylan. Moster Lisas blommor fördes till kyrkogården efter begravningen där bladen på buketten med kallor som jag beställt från mig och min bror, frostades där de låg i snön. På måndagen for vi till Kiruna där snödiset hade bäddat in hela staden i ett vitt täcke. På eftermiddagen landade jag i ett ännu regnigt höst-Stockholm med en stark längtan att få lyssna på min vinterlista.

Igår var jag på en hejdundrande show, ikväll sätter jag mig på ett flygplan upp till norr. Imorgon begravs min älskade moster Lisa som gick bort ett år och två dagar efter min pappa. Jag hoppas de håller varandra sällskap i väntan på oss andra.

Igår var det den första av tre spelningar för Swedish House Mafia på Friends Arena (om det mot förmodan skulle undgått er). Sara, Malin, Matilda och jag var där, peppade ut i fingerspetsarna och jag som önskade mig en fet show med en massa laser, konfetti, pyroteknik, fyrverkerier, ballonger och allt annat man kan önska sig av en spelning av denna storlek blev inte besviken. Det var en fantastisk kväll med extra allt.

M + S, 2011

Den här hösten är det verkligen konserter som varit betydande ljuspunkter i mitt liv. Lania och jag har hunnit med Kent på Sjöhistoriska där marken under oss sakta men säkert förvandlades till lervälling á la festivalstyle, Lady Gaga i Globen som kändes som en blandning mellan Rocky Horror Picture Show, Pink Floyd's "The Wall" och Ivanhoe, Jens Lekman på Dramaten där hjärtat slog volter som om jag vore 15 igen, Teitur på Debaser där vi tackade och tog emot hans vackra stämma och nya ep som han gratis delade ut vid scenkanten och så nu senast; First Aid Kit (med fina Idiot Wind som förband) på Cirkus där vi hamnade längst fram vid kravallstaketet, rös av tonerna från deras skönsjungande stämsång, älskade varenda sekund av varenda sång och blev överraskade av en Howlin' Pelle som stegade in iklädd matadoroutfit. Fin konserthöst helt enkelt! Och mer ska det bli...

Hur kan du redan varit borta i ett år älskade lilla pappa?

Matilda, Berlin juli 2012

Nyss hemkommen från Norrland steg Anna och jag på en miniflygplan som tog oss till London där vi steg på ett megaflygplan som tog oss till New York. Vi har haft det fantastiskt minst sagt.

Onekligen länge sedan jag visade mig här senast. Lägenheten jag växt upp i har med stor sorg packats ihop i kartonger som nu står lite här och där i min nya, egna lägenhet där bristen på internetuppkoppling spelat stor roll för min frånvaro. När semestern äntligen kom valde jag att skjuta på det viktiga att stå i och åkte upp till mamma i Norrland istället. Fast några andra foton än från telefonen får ni vänta lite till på.

De senaste dagarna har våren verkligen visat sig i Stockholm igen och det märktes på söndagen inne i Kungsträdgården där folkhavet fyllde marken lika mycket som körsbärsträden fyllde himlen med rosa blommor. Tänk att man kan bli så glad av blommande träd och solsken.

Sista dagen i Prag blev det en del shopping, lite mer Mucha (kan aldrig bli för mycket) och medan solen gick ner över hustaken vandrade Malin & jag upp till den magnifika katedralen med en utsikt som sträcker sig långväga.