8 december 2012 och jo men visst nog kom det snö till Stockholm också. Äntligen! På dagen nio år tidigare hade Linnea lämnat oss vänner så detta år, likt alla andra år, åkte vi till Skogskyrkogården för att tända ljus till henne, min pappa och min farmor & farfar. Det var en vacker dag och snön som hängde tung över granar och tallar skapade vad som lika gärna kunde varit en ingång till Narnia. Jag inser då jag skriver detta att denna blogg blivit en ganska sorglig sådan och jo men visst är det väl i mångt och mycket i den sinnesstämning jag befinner mig nu för tiden. Men, den som väntar på något gott. Har ju ännu inte visat knappt något från sommaren. En sommar som i de flesta avseenden var helt fantastisk! Troligtvis blir det inga fler inlägg innan jul så passar väl på att önska God Jul med mitt bidrag till jullistorna där ute, döpt kort och gott till Jul.

När jag åkte upp till min mosters begravning kom jag upp till ett riktigt winter wonderland. Snön gnistrade, röken steg ur våra munnar och kinderna blev sådär lagom rosiga av kylan. Moster Lisas blommor fördes till kyrkogården efter begravningen där bladen på buketten med kallor som jag beställt från mig och min bror, frostades där de låg i snön. På måndagen for vi till Kiruna där snödiset hade bäddat in hela staden i ett vitt täcke. På eftermiddagen landade jag i ett ännu regnigt höst-Stockholm med en stark längtan att få lyssna på min vinterlista.