Island dag 3:
Efter en uppåtgående hike och matsäcksintag i lä från svavelångorna balanserade vi oss vidare fram mellan lavaformationerna tills vi kom tillbaka till campingområdet där vi startat ifrån. En sista tur till hästarna såklart och lite span på några mysiga får som traskade runt innan vi hoppade på bussen som skulle ta oss tillbaka till Reykjavík. På vägen stannade vi till vid den stora vulkanen Hekla som nu var stängd för bergsklättrare eftersom det väntas ett utbrott ungefär när som helst.
2014-10-30
2014-10-29
Island dag 3:
Efter några timmar ute på skumpiga nästintill "icke-vägar" kom vi så fram till Landmannalaugar. Och vilken syn! Även fast molnen tidvis låg tunga så såg man skiftningarna i färg över bergskanterna. Vi gick runt och förundrades tills vi hittade några islandshästar som vi såklart behövde gulla lite med innan det var dags för hiking upp bland lavafält och osande svavel.
Efter några timmar ute på skumpiga nästintill "icke-vägar" kom vi så fram till Landmannalaugar. Och vilken syn! Även fast molnen tidvis låg tunga så såg man skiftningarna i färg över bergskanterna. Vi gick runt och förundrades tills vi hittade några islandshästar som vi såklart behövde gulla lite med innan det var dags för hiking upp bland lavafält och osande svavel.
2014-10-28
2014-10-27
Island dag 2:
Andra dagen inledde vi med att åka iväg för att göra något som varken Lania eller jag brukar göra: vi skulle rida islandshäst! Lania fick en lugn, fin gammal islänning som skötte sig exemplariskt. Jag fick en riktigt tjurskallig en som efter en kort vilopaus på en äng valde att trava iväg med mig på ryggen ut mot lavafälten i helt motsatt riktning som de andra ekipagen. Som tur var kom vi inte särskilt långt då en av ledarryttare satte fart efter oss. För vana ryttare låter det nog som världens mesigaste grej men för mig var det ett riktigt litet äventyr! Efter ridturen (som i det stora hela var väldigt mysig) strosade vi runt i Reykjavík och spanade in Hallgrímskirkja och provsatte en av de fina färgglada cyklarna som markerar var bilvägen slutar och gågatan tar vid ("Sumar götur eru sumargötur") innan vi strosade ner mot hamnen. Väl där nere fick vi se konserthuset Harpa med dess videoprojektioner i fina färger som fladdrar över fasaden, lyssna på kluckandet av de fina små fiskebåtarna och äta den världsberömda varmkorven från Bæjarins Beztu Pylsur (med allt på såklart) innan vi avslutade kvällen med att gå förbi skulpturen Sólfar av Jón Gunnar Árnason. Sedan var det dags att sova för dagen efter skulle vi upp tidigt, tidigt!
Andra dagen inledde vi med att åka iväg för att göra något som varken Lania eller jag brukar göra: vi skulle rida islandshäst! Lania fick en lugn, fin gammal islänning som skötte sig exemplariskt. Jag fick en riktigt tjurskallig en som efter en kort vilopaus på en äng valde att trava iväg med mig på ryggen ut mot lavafälten i helt motsatt riktning som de andra ekipagen. Som tur var kom vi inte särskilt långt då en av ledarryttare satte fart efter oss. För vana ryttare låter det nog som världens mesigaste grej men för mig var det ett riktigt litet äventyr! Efter ridturen (som i det stora hela var väldigt mysig) strosade vi runt i Reykjavík och spanade in Hallgrímskirkja och provsatte en av de fina färgglada cyklarna som markerar var bilvägen slutar och gågatan tar vid ("Sumar götur eru sumargötur") innan vi strosade ner mot hamnen. Väl där nere fick vi se konserthuset Harpa med dess videoprojektioner i fina färger som fladdrar över fasaden, lyssna på kluckandet av de fina små fiskebåtarna och äta den världsberömda varmkorven från Bæjarins Beztu Pylsur (med allt på såklart) innan vi avslutade kvällen med att gå förbi skulpturen Sólfar av Jón Gunnar Árnason. Sedan var det dags att sova för dagen efter skulle vi upp tidigt, tidigt!
2014-10-26
Island dag 1:
Den 18e juli i år var ett sedan länge efterlängtat datum. Det var nämligen dagen då Lania och jag steg på det plan som skulle ta oss till mina drömmars land; Island. Vi kom till ett regnigt, disigt och kallt Reykjavík men det dämpade inte vårt humör då det på kvällen var dags för Golden Circle Tour - kvällstur (þingvellir, Gullfoss och Geysir/Strokkur). Ja, självklart hade jag hellre haft en strålande fin solnedgång än tunga regnmoln, men vi var ju ändå på Island så vad gjorde det egentligen?! En fantastisk resa hade ändå fått sin början.
Den 18e juli i år var ett sedan länge efterlängtat datum. Det var nämligen dagen då Lania och jag steg på det plan som skulle ta oss till mina drömmars land; Island. Vi kom till ett regnigt, disigt och kallt Reykjavík men det dämpade inte vårt humör då det på kvällen var dags för Golden Circle Tour - kvällstur (þingvellir, Gullfoss och Geysir/Strokkur). Ja, självklart hade jag hellre haft en strålande fin solnedgång än tunga regnmoln, men vi var ju ändå på Island så vad gjorde det egentligen?! En fantastisk resa hade ändå fått sin början.
2014-10-25
Kyoto/Tokyo 2013-14:
Efter åtta dagar i Kyoto (med en dagstur till Tokyo) var det dags att åka hem. Jag har aldrig varit så sjuk som jag var under resan så det var många saker som vi tyvärr inte kunde göra. Därför hoppas jag att jag snart får åka tillbaka till det fascinerande landet i öst. Lite orkade jag filma i alla fall och det har jag klippt ihop till en liten film. Kolla gärna om ni vill!
2014-10-23
Kyoto dag 7:
Näst sista dagen valde vi att gå till ytterligare ett tempel; Kinkaku-ji - Gyllene paviljongens tempel. Ett minst sagt ståtligt tempel klätt i guld. Vi passade på att tända några ljus för goda ting i livet när vi ända var på en sådan helig plats. På kvällen gick vi till ett traditionellt japanskt badhus där vi badade i så varmt vatten så att man i vissa badkar nästan skållade sig. När vi tvagat oss färdigt gick vi till en närliggande bar där det varvades drinkar med te och varm sake och skålades för Malin D's sista kväll. Vi andra hade ytterligare en dag kvar då vi passade på att köpa det sista och fira Malin S födelsedag med mochi.
Näst sista dagen valde vi att gå till ytterligare ett tempel; Kinkaku-ji - Gyllene paviljongens tempel. Ett minst sagt ståtligt tempel klätt i guld. Vi passade på att tända några ljus för goda ting i livet när vi ända var på en sådan helig plats. På kvällen gick vi till ett traditionellt japanskt badhus där vi badade i så varmt vatten så att man i vissa badkar nästan skållade sig. När vi tvagat oss färdigt gick vi till en närliggande bar där det varvades drinkar med te och varm sake och skålades för Malin D's sista kväll. Vi andra hade ytterligare en dag kvar då vi passade på att köpa det sista och fira Malin S födelsedag med mochi.
Subscribe to:
Posts (Atom)