Söndagsmorgonen blev en tidig sådan då mamma väckte mig redan 06:45 eftersom solen på väg upp färgade himlavalvet i rosa-orangea toner. Jag sprang ner till älven och medan svanarnas sång växte sig högre och högre fick jag se natten övergå till dag på det vackraste av sätt. Återstoden av dagen spenderades utomhus för att insupa så mycket Lappland jag bara kunde. På måndag var det dags att ta sig hem till Stockholm igen och jag önskar bara att jag kunnat stanna längre, mycket längre...

I helgen som var hade jag beslutat mig för att ta en långhelg uppe hos mamma i Vittangi. Jag kom upp till ett höstlandskap på gränsen till vinter, med frost på allt levande och is längs med älvkanten. Torneälv var full med sångsvanar som bräkte fram sin sång dag som natt och luften var frisk och fri. På kvällarna jagade jag norrsken, dessvärre ville inte riktigt molnen hålla sig undan på fredagskvällen så det magnifika norrsken som kunde blivit vadderades i mjukt skum istället. Lördagsnatten bjöd på ett svagt ljus som pulserade över himlavalvet, tur är väl då att kameran kan registrera mer än mitt öga.